Lite historia om Fruängen och Långbro

Fruängen 

Bildat 1948
Stadsdelsområde: Hägersten-Liljeholmen
Församling: Brännkyrka församling
Antal invånare: 6534
Landareal: 129 hektar
Kommunområde: Söderort

Fruängen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar mot Långbro, Herrängen, Västertorp och Solberga, samt till Huddinge kommun. Stadsdelen bildades 1 februari 1948. Namnet kommer från ett torp under Västberga gård som låg vid Gamla Södertäljevägen, vid nuvarande kvarteret Fruängsgården. Marken förvärvades av Stockholms stad 1935. Torpet revs i samband med att det moderna Fruängen byggdes i början av 1950-talet. Fruängens centrum byggdes 1961 och är ett av de större köpcentrumen i denna del av Stockholm. Bild nedan från julmarknad december 2009

Alla gator i stadsdelen har namngivits efter kända svenska kvinnor, till exempel Elin Wägner, Elsa Beskow, Fredrika Bremer och Karin Boye.

Tunnelbanestationen
Station Fruängen trafikeras av röda linjen (T-bana 2) i Stockholms tunnelbana och ligger närmast till station Västertorp. Den är ändstation på linje 14. Avståndet från station Slussen är 8,1 kilometer. Stationen består av en plattform utomhus med entré från Fruängens centrum vid Fruängsgången och Fruängstorget. Stationen ligger 46,8 meter över havet och är den högst belägna stationen i hela tunnelbanenätet. Spårreservat finns från Fruängen till Herrängen (fram till Herrängsvägen 113) för eventuell framtida förlängning av Fruängsgrenen söderut.

Stationen invigdes 5 april 1964. På invigningsdagen tog kung Gustaf VI Adolf den nya tunnelbanelinjen till ändhållplatsen, där konungen togs emot av scouternas Vargungar och Blåvingar. Carl Albert Anderssson, politiker och ordförande i stadsfullmäktige, höll tal. Redan 1956 invigdes banan hit, som då trafikerades av spårvagnar, linje 14 och 17. Under sommaren 2006 renoverades tunnelbanelinjen Fruängen–Liljeholmen.

Stationen har koordinaterna

59°17′10″N 17°57′54″O (länken leder till kartor/satellitbilder).

Fruängens IF
Fruängens IF bildades 1960 av Bengt Oscarsson, klubbens förste ordförande. Från början var det nog tänkt att föreningen skulle bli en kvartersklubb med lokala värvningar runt Doktor Widerströms Gata, men snart var hela Fruängen engagerad. Ishockey, fotboll, bandy, basket och brottning har varit några av idrotterna inom klubben, som genom åren har fostrat flera elitidrottare: en svensk mästare, två världsmästare, en olympisk bronsmedaljör och en allsvensk fotbollsspelare.
Idag har Fruängens IF åtta fotbollslag och ett fotbollslekis. Nästan 200 barn och ungdomar är sysselsatta med fotboll i klubben.
Läs mer på Fruängens IF

Fruängens Skola
En kommunal grundskola vackert belägen kring en stor och inbjudande skolgård för alla barn och ungdomar mellan 6 och 17 år.
Idag går det ca 450 elever på skolan. För åk 1-3 finns skolbarnsomsorg och i åk 4-6 kan eleverna gå på Fritidsklubben.
Läs mer på: Fruängens skola

Gå med i Facebook för att komma i kontakt med de som gått i Fruängsskolan: Vi som gått i Fruängsskolan


Parkleken Vippan
Från vårt kvarter leder trätrappan ned till en fotbollsplan och vidare till Parkleken Vippan.
Vippan är för både mindre barn och skolbarn. Parkleken är öppen jämna söndagar 10.00-16.00 och sommartid finns en plaskdamm.
Läs mer på: Vippan

Kända personer från Fruängen
I stadsdelen har bland andra Gunnel Fred, Rolf Ridderwall, Fredde Granberg, Tomas Andersson Wij, Pontus Enhörning, Susanne Ljung och Lars Lundström (manusförfattaren till Pistvakt & Tusenbröder) m.fl vuxit upp.

Filmer
Fredde Granbergs och Peter Settmans filmserie om Tratten och Finkel utspelar sig i Fruängen.
Dessutom har filmen Tusenbröder spelats in i Fruängen. Filmen handlar om Hoffa, Niklas och Hamid som har växt upp tillsammans i Fruängen och längtar efter något bättre, ett vanligt Svenssonliv och känna att de har en plats i samhället.

Långbro

Långbro är en stadsdel i stadsdelsområdet Älvsjö i Söderort inom Stockholms kommun. 1902 beviljade stadsfullmäktige i Stockholm medel för att bygga ett kommunalt sinnessjukhus vid Långbro gård och 1904 fick arkitekt Gustaf Wickman medicinalstyrelsens uppdrag att rita det nya sjukhuset. Långbro sjukhus togs i bruk 6 december 1910. Hermann Göring var inskriven på sjukhuset på 1920-talet. Vårdverksamheten vid sjukhuset avvecklades successivt under 1990-talet och sjukhusbyggnaderna inrymmer nu bland annat bostäder.

Byggtiden
1907 påbörjades bygget av de två 120 meter långa sjukhusbyggnaderna. Samtidigt byggdes administrationshus, ekonomibyggnad, panncentral, gravkapell, garage/stall och ett antal personalbostäder. Alla byggnader på området uppfördes i tegel och puts, förutom de två portvaktshusen som byggdes i trä. Storstrejken 1909 fördröjde färdigställandet av Långbro sjukhus med 6 månader.

Söderby sjukhus byggdes vid samma tidpunkt som Långbro sjukhus, ca 1907.
Man utnyttjade samma byggteknik och arkitekt. Bild: Länsmuseet i Stockholm

Alfred Söderlund "Långbrokungen"
Foto: Brännkyrka Hembygdsförening.

Bebyggelsen i området består annars till största delen av villor. År 1899 började Alfred Söderlund (1843 – 1932), som gick under namnet Långbrokungen, att stycka av tomter från Långbro gård, som har anor från den senare delen av 1400-talet. Det området kallasLångbrodal, och motsvarar idag den södra delen av Långbro och den norra delen av det område som idag kallas Långsjö. År 1908 inleddes exploateringen av ett område närmare Långbro gård. Det kallades Långbro villasamhälle, eller Linboda. Under 1940-talet byggdes flerfamiljshus i området av HSB och Familjebostäder. Byggföretaget JM har de senaste åren gjort en stor satsning på området.

Långbro Värdhus

Överläkarvillan var den byggnad som stod färdig först inom sjukhusområdet. 17 juni 1909 närmare bestämt. Den 476 kvm stora villan är belägen avskild från övriga byggnader för att markera hierarkin inom området. Den första överläkaren höll både ko och gris på tomten.
Villan har genom åren bl.a. varit marketenteri, snickarverkstad och inrymmer idag Långbro Värdshus som drivs av Fredrik Eriksson som är ordförande i Årets Kock och känd från TV4.

Överläkarvillan 1920.
Bild: Långbro Sjukhus

Långbro Värdhus 2009 (fd Överläkarvillan).
Bild: Långbro Värdhus

Långbrodammen

Under stränga vintrar hölls en vak med möda öppen för svanarna. Där fanns dessutom, och finns fortfarande, en hel del änder. I dammen fanns också en vit roddbåt. Personalens barn utnyttjade dammen för skridskoåkning. När det föll snö var det bara att skotta upp en lagom stor yta för bandy eller hockeyspel. Det fanns även patienter som var intresserade, bl a en äldre herre som var helt formidabel på konståkning.

Långbrodammen 1920.
Bild: Långbro Sjukhus