Föreningens hus på Nybodahöjden är ritade av arkitektfirman Johanson Linnman Arkitekter. I tidningen Arkitektur (nr 7 1998) beskriver arkitekten Per Johansson projektet så här:
”Vår uppgift blev att rita de bostadshus som skulle ligga mot trafiklederna på Nybodahöjdens västra sida i anknytning till den bevarade bebyggelsen.
Vi formade då en ram av hus kring park och övriga byggnader som skydd mot trafikbullret. Bostadens plan organiserades så att trafikstörningarna eliminerades – kök/vardagsrum ut mot trafiklederna; entréer, uteplatser, balkonger och sovrum in mot parken. Det blev trångt utefter den inre fasaden men också livfullt. Den smala balkongen skjuter ut i parken för att fånga solljuset. Den snedställda skärmen i balkongens bakkant sträcker sig in i lägenheten för att förmedla kontakt mellan parken och kök/vardagsrum i bostadens inre.
Hustypen som vi kommit att kalla ”stadsradhus” förekommer i två varianter. I den ena ligger två likadana lägenheter om två rum och kök ovanpå varandra. I den andra ligger samma lägenhetstyp i bottenvåningen men en trappa upp har vi en etagelägenhet om fyra rum och kök med dubbel rumshöjd i vardagsrummet. I de husen kan man urskilja möjligheter till olika boendealternativ; t. ex en arbete-boende gemenskap med kontoret eller praktiken i bottenvåningen och bostaden ovanpå, en generationsbostad med farmor eller tonåringen på väg ut i livet en trappa ned, men alternativet kan också vara två helt skilda lägenheter.”
Här mer om husen på JoliArk:s hemsida
Föreningens lägenheter är fördelade i 3 huslängor med 16 lägenheter vardera. Dessa 48 lägenheter är i sin tur fördelade på 32 st tvåor och 16 st fyror.
Johanson Linnman Arkitekter och arkitekt Per Johanson har ritat våra hus.
En kraftfull träskärm, två våningar hög och snedställd, markerar entrén in till varje hus. En låg mur mot gatan avgränsar det privata från det offentliga och är en del av gaturummets väggar. Gränsen mellan de olika delarna tydliggörs.
Den övre lägenheten nås via en utvändig trappa och lägenhetens balkongyta bildar tak över entrén i markplan. Balkongerna skjuter ut från huskroppen och fångar därmed sol.
Balkongen, hallen och vardagsrummet är viktiga delar i ”att göra entré”. Entrén sker stegvis genom de olika rummen och man följer den snedställda träväggen skär tvärs genom huset. Interiört delar väggen lägenheten i en funktions- och installationsdel och en vistelsedel. Kök, förråd, bad på ena sidan och sovrum, badrum på den andra.
Ur Husen på höjden av Ola Nydal
Under kulturhuvudstadsåret i Stockholm 1998, initierade Stockholms Byggmästarförening en bomässa på Nybodahöjden, Bygga Bo 98, i samarbete med Stockholms stad och sex byggföretag.
Området var det första där Stockholms stads program för ekologiskt byggande och energieffektiva och sunda hus tillämpades.
Hela området innefattade totalt 156 lägenheter, varav 19 utgjorde visningslägenheter. Utställningen genomfördes den 13-28 augusti 1998. Bygga Bo 98 besöktes av ca 38.000 personer.
Visst är det en idyll – vårt Nybodahöjden! En grön oas med bergklackar intill och skog nedanför, rådjur och harar inom synhåll och en vidsträckt utsikt. Ett stenkast från innerstaden! Invigt med kunglig pompa och ståt vid utställningen Bygga och Bo 1998.
Nybodahöjden är unikt även på annat sätt. Här samsades för första gången fem av landets större byggföretag om ett gemensamt projekt.
Utgångspunkt var de röda tegelhus som redan fanns i området, och gemensam nämnare för husen blev den röda tegelfärgen.
Här fanns sedan tidigare Nybodahemmet. Fem röda hus i olika storlekar, med vackra tegelmurar som skydd. Husen byggdes på trettiotalet och ritades av Paul Hedqvist, en av dåtidens mest välkända arkitekter.
Barnhemmet hade plats för 245 barn, här kunde barn mellan ett och 16 år får sin hemvist. Hemmet var till för barn som saknade familj eller av någon anledning inte kunde bo hemma längre. Hemmet lades ner i början av 1960-talet, och efter det var det särskoleinternat och flyktingförläggning. Fram till mitten av 1990-talet hyrde olika företag in sig i husen.Det finns fortfarande kvarlevande som kan vittna om att livet på Nybodahemmet inte var särskilt idylliskt på den tiden.
De gamla husen blev kvar och byggdes om till moderna radhus och lägenheter. Dessbättre behöll man även de fina tegelmurarna och också de stora uppvuxna träden kunde bevaras.
Våra hus initierades egentligen av Metodbyggen AB, som senare uppgick i NCC som står som byggare av husen. De ovanliga stadsradhusen ritades av Johansson Linnman Arkitekter AB (numera Joliark). De har följt upp husen med liknande konstruktion i Mariehäll vid Bromma. Husen har intresserat och det har varit många studiebesök under årens lopp.
- Entrépartierna grubblade vi mycket över, berättade arkitekt Per Johansson vid ett besök häromåret. Vi lade ner mer tid på entrén än allt det övriga i husen!
Minnesplatta från byggnationen finns på muren utanför nr 7.
Här kan du läsa mer om det konstverk av Johanna Karlin som finns vid entrén till området.
Nybodahöjden har historiskt sett inte varit någon idyll. I slänterna nedanför fanns tidigare en riktig kåkstad. Resterna hittar vi fortfarande i form av växter som syrén och vintergröna samt stenmurar och husgrunder.
Ängen nedanför höjden var sumpig, vägarna leriga, avlopp saknades och trähusen var av dålig kvalitet med många inneboende. Sommartid skänkte säkert grönskan och vattnet glädje åt tillvaron men vintrarna var troligen ganska besvärliga.
När stambanan byggdes under 1860-talet drogs den via Liljeholmen och över till Tanto(detta var innan Årstabrons tillkomst). Vid Liljeholmen byggdes en större station och godsmagasinen står ännu kvar.
Järnvägen gav upphov till industrier och Liljeholmen blev Stockholms första industriförort. Industrierna krävde arbetare och arbetare behövde bostäder.
Marken på Nyboda och Årstadal ägdes av greve Erik Sparre på Årsta och här såg han möjligheter till dåtidens klipp. Han lät stycka upp tomter, där arbetarna själva kunde bygga hus. Tomterna arrenderades på femtio år och efter den tiden skulle de återlämnas till ägaren med tomt och hus i välskött skick. Men det blev istället de två kåkstäderna Sjövik och Årstadal som dessutom hade ett tvivelaktigt rykte.
Rester av historien har vi också i den mörka järnvägstunnel som går under vårt område. Vi är alltså begåvade med två järnvägstunnlar.
Det var en stor begivenhet när järnvägen byggdes, stadsborna förlade söndagspromenaden till Liljeholmen, och när järnvägen var klar var det en stor upplevelse att åka tåg. Det finns en skildring från 1860 som upphetsat berättar om färden genom Nybodaåsen
”…på vars botten ångforan ilar fram, och genom bergets granit har en berggrotta blivit sprängd, tåget flyger igenom, dånande som en underjordiskt åska vid gasljusens vulkaniska blixtar”
Tala om att bo på en spännande plats!
Historisk källa: P A Fogelström: Söder om tullen.